I väntan på kvällsvällingen.
Nu är Bubben 10 månader. Tiden går visst så fort som alla säger att den gör. Jag hoppas på finväder när han fyller 1 år, så vi kan ha tårtkalas ute. Vi har varit på 10 mån kontroll, han hade bara ökat 100g och 1,5cm. Men det beror väl antagligen på att han äntligen börjar försöka röra på sig, för äter gör han som han ska. Jag har skickat in ansökan om barnomsorgsplats. Hoppas på att få skola in på min favvoförskola den 3 okt. Visst känns det som att han fortfarande är liten då, men dels börjar föräldradagarna sina vid det laget och jag orkar inte vara hemma så länge till. Jag vill jobba, jag längtar så fruktansvärt efter ett jobb!! Jag klättrar på väggarna. Vill inte vara hemma. Får lite smått panik på måndagen när kalendern inte är fullklottrad med tider och saker att göra eller fikaträffar med vänner. Även fast jag ibland har dagar då jag känner att idag vill jag varken träffa nån, eller gå utanför dörren, så kan jag hitta på nåt. Det känns som om jag är inne i en ond cirkel, jag kan inte slappna av och bara ta dagen som den kommer. Och när jag känner så, så får jag dåligt samvete mot Bubben. Dumma onda cirkel!!
.jpg)
Känner igen mej lite... Det pågår hela tiden... Vilket dagis har du sökt? Trims? Jag saknar då vårat favvodagis...
SvaraRaderaHej! Du är inte ensam om att känna som du gör.
SvaraRaderaJag va precis likadan. Längtade sååå till att börja jobba igen. Nu längtar jag tillbaka till mamma"ledigheten" igen. Känns som man missar mycket av Alfons utveckling när han är på dagis. Även fast han älskar att vara där och tycker om andra barn. Hemma tröttnar han lätt på oss föräldrar har vi märkt. Så dagis är både bu och bä....men det bästa som finns är när man lämnar honom och han ler och vinkar....då smälter man =).
Förstår hur du känner Johanna! Jag har bara vart hemma några enstaka månader ännu, men jag klättrar redan på väggarna!!
SvaraRaderaDet är så tråkigt när man inte har nått att göra, saknar verkligen den sociala kontakten..
Millan hade sin 1a inskolningsdag på sin 1 årsdag. Och hon har då inte mått dåligt av det :)
SvaraRaderaJa det är verkligen skönt att rensa ut allt skit man har...aif efteråt :) Alla är vi olika en del älskar att bara va hemma och mammaledig och en del behöver både jobba och va mammaledig för att kunna njuta,inget konstigt med det :) När man är mitt upp i det kan det va kämpigt som sjutton ibland,man vill bara att de små liven ska växa upp och bli lite större...sen säger det bara VIPS så börjar dom skolan och då rinner verkligen tiden iväg. Kan ibland inte förstå att mi Filip fyller 9 år nu. Vart tog dom åren vägen??? Kram Kram
SvaraRadera